/uppgift ur SE 2000/ del av väg som ligger ovanför den naturliga marken och som tagits i anspråk för trafik. I skärning är vägkroppen den del av vägen som ligger ovanför ett plan genom dikenas botten. Jfr bindlager, bärlager, förstärkningslager, isoleringslager, överbyggnad.
Skogsencyklopedin