(1) process där en komponent avlägsnas ur ett medium. Jfr anrikning, urlakning.
– (2) process i mark varvid växtnäringsämnen och lättlösliga ämnen, främst metalljoner, frigörs och förs bort med vatten från området eller från en markhorisont. Utlakningen är pH-beroende och är vanligen högre i sura och i starkt basiska marker. Se även jordmånsbildning, podsolering.
Skogsencyklopedin