framställning av trätjära för impregnering av träkonstruktioner, framför allt segelfartyg. Tjärbränning förekom huvudsakligen från 1500-talet till slutet av 1800-talet. Tjärveden kapades och klövs till ganska små dimensioner och travades så tätt som möjligt in i tjärdalen. Därefter täcktes veden med granris, gräs- och jordtorvor. När man tänt veden och elden spridit sig gällde det att hålla en lagom lufttillförsel genom den tunna täckningen. Värmen från kolningen drev så småningom ut tjäran som leddes ut via en urholkad stock från gropens mitt. De spår av tjärbränning som framträder i dag, är vanligen tjärdiket och väggen där tjäran leddes ut.
Skogsencyklopedin