(1) beskriver fördelningen av olika kornstorlekar hos en jordart. Texturen har stor betydelse för den vattenhållande förmågan. Texturklasserna kan grovt bestämmas genom form och rullbarhet av ett fuktigt jordprov. Moräner indelas enligt traditionell skoglig indelning av kornstorlekar i GR (grusig), SA (sandig), SM (sandig-moig) och FM (moig, mjälig, lerig). Sedimentjordar indelas i GR (grus), SA (grovsand), SM (mellansand, grovmo) och FM (finmo, mjäla, lera). Observera dock att finmo och mjäla nu benämns silt. Se även kornstorleksskala, kornstorleksfördelning.
– (2) inom petrografin bestäms en bergarts textur av de ingående mineralkornens storlek och form, och av det sätt på vilket kornen är anordnade och hopfogade. Textur avser även mikroskopiska mönster. Benämningar som används är t.ex. finkornig textur, porfyrisk textur, rapakivitextur och ofitisk textur. Termen används för de egenskaper hos en bergart som framträder vid detaljgranskning, i många fall med hjälp av polarisationsmikroskop (bergartsmikroskop). Jfr struktur.
Skogsencyklopedin