ett komplext begrepp där uppfattningarna om ursprung och egenskaper är delade. En term som tidigare har använts för att benämna röda medelhavsjordar. Idag används den enbart för en specifik röd medelhavsjord som endast bildats på kalkstensberggrund i ett karstlandskap. Den betraktas som en kvarleva från en äldre geologisk tid möjligen bildad under en pluvialtid, en längre period med riklig nederbörd under många tusen år under pleistocen.
Ur geologisk synvinkel är terra rossa en rödfärgad vittringsprodukt som bildats på kalkstensberggrund genom utlakning av kalciumkarbonatet varvid järnhaltiga leravlagringar (aluminiumsilikater) kvarblivit som rester. Residualjorden kan bildas ur såväl devoniska som jurassiska kalkstenar, främst i karstområden, vilket bekräftar uppfattningen att klimat och topografi spelar en avgörande roll för uppkomsten av terra rossa. Vittringsmaterialet bildades under tropiskt och subtropiskt klimat med skarpa växlingar mellan våta och mycket torra perioder under tertiärperioden och under förhållanden som gynnade rödfärgning av materialet. Rödfärgningen är resultat av uttorkning av järnoxider varvid gulröd göthit eller röd hematit bildas, vilket huvudsakligen beror på klimatet, men även biokemiska faktorer spelar en betydelsefull roll. I allmänhet bör terra rossa betraktas som reliker efter en begravd jordmånshorisont från en äldre geologisk tid. Numera kan terra rossa inordnas under röda och bruna medelhavsjordar eller hellre ”red and brown argilluvic soils”. Enligt FAO/UNESCO:s klassifikationssystem kan terra rossa inordnas bland luvisolerna.
Skogsencyklopedin