gasformigt grundämne i syregruppen (kalkogenerna). Kemiskt tecken är O, som syrgas O2. Syre är näst väte och helium det vanligaste grundämnet och beräknas utgöra 29 % av Jorden, till övervägande delen kemiskt bundet. Jordskorpan består till c:a 47 viktprocent av syre där det förekommer i silikater, oxider, fosfater, sulfater, karbonater, nitrater, hydroxider och kristallvattenhaltiga föreningar. Hydrosfären består till 86 viktprocent av syre i form av vatten, löst syrgas och lösta salter. Atmosfären utgörs vid havsytan till c:a 23 viktprocent av syre, totalt i atmosfären finns emellertid endast c:a en miljondel av Jordens totala syretillgång. I atmosfären föreligger syret som tvåatomiga molekyler (O2) men på hög höjd i stratosfären finns atomärt syre (O) och ozon (O3) vilka bildas genom UV-strålarnas fotokemiska dissociation av syrgas.
Syre saknades i atmosfären när Jorden var ung, men började byggas upp för över 2 000 miljoner år sedan när den första fotosyntesen startade via cyanobakterier. Av den ackumulerade syrgasen i atmosfären bildades ett ozonskikt, vilket skyddade organismer vid jordytan från skadlig UV-strålning. Under lång tid har syrehalten i atmosfären varit tämligen konstant, men en minskning har kunnat skönjas under 1990-talet, vilket man antar beror på förbränningen av fossila bränslen.
I biosfären är syre en viktig beståndsdel genom att det ingår i de levande organismerna bundet i vatten, kolhydrater, fosfater och proteiner. Nästan alla organismer behöver fritt syre för sin cellandning som är en förutsättning för ämnesomsättningen. Genom cellandning och fotosyntes omsätts 0,4 ‰ av luftens syre varje år, dvs. en gång på 250 år. Syrehalten i luften kan lokalt och tillfälligt påverkas av fotosyntes- och andningsintensiteten, men i ett geologiskt tidsperspektiv bestäms luftens syrehalt av balansen mellan fastläggning av syre i sedimenten (via inlagring av organiskt material) och bindningen av syre (genom oxidation av reducerat material) vid jordytan. Molekylärt syre (O2) i luft eller löst i vatten har livsavgörande betydelse för alla varelser som andas syre. Syret ingår hos dessa i sista delen av cellandningen där energi genom stegvis oxidation utvinns ur födan.
Skogsencyklopedin