varaktig fysiologisk samlevnad mellan två eller flera icke närbesläktade organismer, symbionter, där båda har nytta av varandra. Vanligen avses bara sådan samlevnad som är av stor betydelse för båda parter, s.k. mutualism. Dessutom brukar verklig symbios anses vara artbunden, eller åtminstone gruppbunden. Man skiljer mellan ektosymbios mellan frilevande organismer och endosymbios då den ena parten lever inuti den andra.
Symbios kan uppstå efter aktivering av kommensalism, modifiering av parasitism och genom att en art odlar främmande organismer. I vissa former av symbios får den ena arten kvävenäring från sina symbionter, t.ex. bakterier i baljväxternas rotknölar, actinomyceter i rotknölar hos alar (t.ex. Frankia), pors och havtorn samt cyanobakterier hos vissa lavar och ett fåtal högre växter. Symbionterna påverkar värdarternas vävnader. Yttre mykorrhiza kan hindra längdtillväxt och rothårsbildning hos smårötterna. Kvävebindande symbionter åstadkommer bildning av knölar på rötterna. En symbiont som drar nytta av en svamp eller bakterieceller kan bryta ned dessa så att näringsinnehållet kan utnyttjas. Jfr kommensalism, mutualism.
Skogsencyklopedin