(Acer pseudoplatanus) lönnart med ursprung i Mellaneuropa. Sykomorlönnen har införts till Sverige som parkträd och senare också som skogsträd. I Skandinavien är sykomorlönn den enda lönnart som påträffas i rena bestånd. Den skiljer sig från skogslönnen dels genom bladformen, dels genom att blommorna sitter i en hängande klase dels genom nästan klotrunda frön.Till skillnad från skogslönnen blommar den först efter lövsprickningen. Arten är mycket tålig mot luftföroreningar. Jfr naverlönn, lönn.
Skötseln av sykomorlönn påminner till stor del om skogslönnens med några få undantag.
Naturlig föryngring går lätt med sykomorlönn. Plantering bör ske i 1,8×2,0 meters förband då den lätt bildar genomgående stamaxel. Sykomorlönn betas kraftigt av vilt varför stängsling är att rekommendera. I områden där man av olika skäl inte vill ha in främmande trädslag bör man vara försiktig med att använda sykomorlönnen eftersom arten sprider sig lätt naturligt.
Röjning bör ske första gången vid 2,5–3 m höjd. Tre år senare tas dubbeltoppar och förväxande individer bort. Stamantalet reduceras till 4000 respektive 2500 per hektar. Man kan också tillämpa punktröjning runt huvudstammar i ett förband om 4 m. Därefter inriktas skötseln på att gynna huvudstammarna.
Gallring utförs som krongallring. Kronandelen bör då aldrig understiga 50 %.
Virket liknar skogslönnens men har ofta mer vågig struktur. Det är därför eftersökt för finsnickerier och fanérframställning.
Skogsencyklopedin