(1778–1856) skogsman adlad 1833. af Ström var hovjägmästare och intendent över Kungliga Djurgården 1801–1850 och initierade bildandet av Statens skogsinstitut, vars direktör han var 1828–1854. Han var den förste som verkade för införandet av en rationell skogshushållning i Sverige och inlämnade 1821 ett ”Förslag till förbättrad skogshushållning i Sverige jemte utkast till dess systematiska verkställande” till Kammarexpeditionen. Förslaget blev prisbelönt och kom att utgöra första upplagan till hans ”Handbok för skogshushållare”. af Ström menade att ”skogskapitalet måste byggas upp, inte utarmas” och att ”bara om skogen vårdas kan den ge sin bästa avkastning”. Konkret gick hans idéer ut på att införa det i Tyskland utvecklade trakthyggesbruket. Han stiftade sedan genom en studieresa till Tyskland 1824 bekantskap med Tysklands då mest framträdande skogsmän Heinrich Cotta och Georg Ludvig Hartig. Den senares s.k. fackverksmetod torde ha varit det första försöket att organisera ett uthålligt skogsbruk. Denna gick ut på att med ledning av skogens tillstånd, tillväxt och omloppstid beräkna avverkningen för en hel omloppstid. Cotta utvecklade metoden och grundade uthållighetskravet på att åstadkomma en jämn åldersklassfördelning. af Ström utvecklade metoden vidare för svenska förhållanden och förordade den i sin undervisning, vilken till en början endast kom ett fåtal elever till del. Med tiden kom principerna att bli vägledande ända in i modern tid.
Skogsencyklopedin