särskild vegetationsform som förekommer mot sjöar och vattendrag. Strandskogar utgörs ofta av bestånd med björk, klibbal, gråal, asp, sälg och viden samt ofta med stora inslag av döda träd. Närheten till vatten ger goda förhållanden för många arter, bl.a. goda övervintringsförhållanden. Strandskogen kan fungera som en utlakningsbarriär. Bland florans arter märks gullpudra, topplösa och fackelblomster. Bland faunans arter märks dykarbagge, storskrake, knipa, mindre och vitryggig hackspett, grönsiska. Ett exempel på strandskog som finns upptagen i Natura 2000 är naturliga primärskogar i landhöjningskust. Dessa karakteriseras av busk- och skogssuccessioner som uppkommit till följd av landhöjning i relativt sen tid. Här finns olika barr-, löv- och blandskogar samt busksnår och våtmarker. Successionsstegen märks ofta som strandäng–strandsnår–örtrika skogspartier–fattiga barrskogar. Strandskog som uppkommit genom naturlig föryngring i anslutning till vatten och där ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller om området bedöms ha varit kontinuerligt trädbevuxet i flera trädgenerationer kan avsättas som biotopskyddsområde av Skogsstyrelsen enligt § 6 förordningen (1998:1252) om områdesskydd i miljöbalken.
Skogsencyklopedin