överföring av energi i form av elektromagnetiska vågor och elementarpartiklar utan medverkan av något medium. Strålning avges från alla kroppar med en yttertemperatur högre än den absoluta nollpunkten (0 K som motsvarar -273,16 °C). Bland strålningsformerna finns den elektromagnetiska strålningen som består av elektriska och magnetiska fält (t.ex. ljus och värme) och partikelstrålningen som består av partiklar. Sådan strålning kan i vissa fall ha egenskapen att kunna frigöra elektroner från atomer och därmed skapa joner. Strålningen kallas då joniserande och har funnit användning inom biologin genom att joniseringen påverkar cellens genetiska material (DNA) och kan ge mutationer eller celldöd. Celler i delning är särskilt känsliga. Radioaktiv strålning är den mest kända joniserande strålningen. Mindre kraftig strålning kallas icke-joniserande, men kan ändå skapa joner, t.ex. i växternas fotosyntes. Den vanligaste och viktigaste strålningskällan inom meteorologin är solen, vars strålning i huvudsak når jorden som icke-joniserande ljus, värme och ultraviolett strålning. Se även våglängd.
Skogsencyklopedin