(1) en gata som huggs upp i en gallring för att möjliggöra avverkning och utkörning av virket med skogstraktor eller liknande. Stickvägar täcks vanligen av avverkningsris från träd som fälls i stickvägen så att markslitage och rotskador undviks vid körning. De läggs parallellt med varandra på ett avstånd som passar drivningsmetoden, vanligen rör det sig om 20–30 m. Stickvägarna dras så rakt som möjligt för att minska risken för körskador på kantträden. Stickvägarna får enligt skogsvårdslagen inte uppta mer än 20 % av gallringsbeståndets areal. Vägbredden beror på avståndet mellan fordons yttersta punkter inklusive last vid olika körförhållanden. Stickvägsbredden, som i regel är 3–4 m, ökas i kurvor, vid snedlut eller i stenig terräng till upp till 5 m. Stickvägar läggs ut i stickvägssystem.
– (2) uppsamlingsväg, ofta tillfälligt använd, som i regel slutar blint i skogsmark. De utgör skogsbilvägnätets yttersta förgreningar och är byggda med låg standard och stängs ofta av när arbeten i området inte pågår. För att kunna vända fordon förekommer det att sammanbindningsvägar anläggs i stickvägars ytterspetsar.
Skogsencyklopedin