inventeringsmetod varvid data insamlas från stickprov i beståndet. Stickproven kan tas antingen objektivt eller subjektivt. Ett subjektivt stickprov innebär att man vid inventering av avdelningar väljer ”representativa” delar. Risken för systematiska fel kan vara stor. Ett objektivt stickprov kräver att utläggning av stickprov sker slumpmässigt eller efter någon systematisk modell, såsom ett rutmönster eller utmed en linje. Vid skogsinventering utgörs stickprovet vanligen av provytor. Även linjetaxering kan användas. Medelfelen blir vanligen mindre om ytorna läggs ut i regelbundna förband och objektivt genom mätning, än om de läggs ut helt slumpmässigt. Stickprovsinventering är billigare att genomföra än totalinventering. Systematisk stickprovsinventering innebär att beståndet inventeras genom utläggning av provytor med fast förband. En vanlig metod är att lägga ut cirkelprovytor i kvadratiskt förband. Provytornas läge får inte ändras av den person som utför inventeringen. Provytorna får heller inte läggas så att det följer regelbundna variationer i beståndet, t.ex. parallellt med dikessystem och stickvägar. Rutnätet av provytor läggs istället något överkorsande.
Skogsencyklopedin