bonitetsangivelse enligt Skogshögskolans boniteringssystem som utgår från den övre höjd (öh) ett bestånd uppnår vid en given referensålder. Ståndortsindex förutsätter en höjdutveckling lik den i ett idealt bestånd. SI anges t.ex. vid H100 (övre höjden vid 100 års totalålder), H50 (övre höjden vid 50 års totalålder), oftast beroende på trädslagens ungefärliga mognadsålder. För tall, gran, bok och ek används totalåldern 100 år (H100). För björk och contorta gäller 50 år (H50). Ståndortsindex anges oftast i hela meter med en inledande trädslagsbeteckning: ”T” för tall, ”G” för gran, ”C” för contortatall, ”B” för vårtbjörk, ”Bok” för bok, ”Ek” för ek. Sålunda står G17 för Gran, 16,5–17,4 m öh vid 100 års ålder. Ståndortsindex kan bestämmas med höjdutvecklingskurvor, interceptmetod eller direkt utifrån ståndortens karaktärer s.k. ståndortsbonitering. I första hand bör man använda höjdutvecklingskurvor. Om kraven för att kunna använda höjdutvecklingskurvor ej är uppfyllda får ståndortsindex skattas med någon av de andra metoderna. Jfr bonitet, bonitering.
Skogsencyklopedin