en blädningsform med inriktning på att reglera diameterfördelningen inom ett skogsparti. Stamvis blädning är den ursprungliga formen av blädning, utvecklad i slutet av 1800-talet i Tyskland och Schweiz. Namnet är missvisande såtillvida att all blädning är stamvis, precis som gallring, och inte grupp- eller beståndsvis som en slutavverkning. ”J-kurve-blädning” är ett namn som tydligare beskriver metoden, eftersom trädvalet vid stämpling ska göras så att en i förväg fastställd diameterfördelning ska upprätthållas. Diameterfördelningen ska då följa en negativ exponentialfunktion, och kallas även”inverterad J-kurva”. Jfr volymblädning, fjällskogshuggning.
Skogsencyklopedin