torkskada företrädesvis på gran men också på tall på mycket torr och grund mark. Känsligast är unga träd i planteringar och äldre träd, som är exponerade mot sol och vind. Skadorna på tallar inskränker sig bruna årsbarr och barrförluster. På unga granar blir årsskottens barr bruna och skotten hänger. Faller nederbörd rätar de dock ut sig. Tillväxten blir dock försämrad. Toppskottet blir kortare än normalt. Hos äldre granar uppkommer en utglesning av kronan strax under toppen p.g.a. barrförlust. Barrförlusten och dålig näringstillförsel p.g.a. vattenbristen försämrar tillväxten. Skadade grendelar och försvagade träd blir känsliga för angrepp av sekundära skadeinsekter och skadesvampar, såsom barkborrar och honungsskivling. Ofta samverkar torka och luftföroreningar på så vis att torkstressade träd lättare skadas av luftföroreningar. Skadebilderna är likartade.
Skogsencyklopedin