anläggning för (kommersiell) uppdragning av plantor av skogsträd. Den största skogsplantskolan i Sverige har en produktionskapacitet på c:a 70–80 miljoner plantor per år. Totalt levererar skogsplantskolorna c:a 350 miljoner plantor årligen.
I frilandsplantskolor radsås frön maskinellt, varefter plantorna får stå i såddsängen ett till två år. De tas upp tidigt på våren innan skottskjutningen börjat. Om man behöver stora, kraftiga plantor omskolas dessa. När de tagits upp måste de skyddas mot uttorkning genom att förpackas i säckar och förvaras i kylrum. De hindras då också från att börja växa. Om plantorna måste förvaras ute vid hygget jordslås de. Frilandsodling medför stor fröåtgång och är både arbets- och kostnadskrävande. Efterfrågan på barrotsplantor har minskat mycket beroende på att de tar längre tid att plantera än täckrotsplantorna. Behovet har dock legat konstant på c:a 15 % av den totala produktionen under den senaste 10-årsperioden.
Vid krukodling måste växttiden avpassas efter krukans storlek, och systemet ger betydande rationaliseringsmöjligheter. Odlingen av täckrotsplantor sker i stora växthus där uppvärmning, bevattning och gödsling är automatiserad. Krukorna fylls maskinellt, vanligtvis med ogödslad torv. Sådden görs också maskinellt, oftast med ett frö per kruka. Groningsprocenten hos de fröer som används är ofta 98–99 %. Odlingstiden i växthusen görs så kort som möjligt och plantorna tillbringar merparten av sin tid på den billigare frilandsytan. En del plantskolor utnyttjar växthusen för 3 såddomgångar. Långnattsbehandling görs idag regelmässigt på friland för att påskynda invintringen på hösten. Den vanligaste täckrotsplantan är idag ettårig, men utvecklingen går mot förodling i små krukor och omskolning till större slutbehållare som gör att plantan kan odlas upp till 1,5–2 år. Många plantskolor tar upp plantorna ur plantkassetterna på hösten. Plantorna förpackas sedan i kartonger som placeras i fryslager för leverans till våren. Några plantskolor levererar plantorna i odlingskasetterna som efter plantering returneras till plantskolan.
Produktionen av skogsplantor var i början av 1900-talet av mycket blygsam omfattning. Men när stora hyggen blev vanliga i mitten av 1900-talet behövdes plantor i stor mängd och av sådan form att planteringen kunde bli rationell. Stora permanenta centralplantskolor anlades, vilka kunde leverera ett stort antal plantor årligen. Se även omskolning, fotoperiodism, barrotsplanta, täckrotsplanta, plantlagring i fält.
Skogsencyklopedin