organiserat arbete med att släcka uppkommen skogsbrand eller arbete och åtgärder för att motverka att sådan brand uppkommer. Vid brandbekämpning av uppkommen brand är tiden alltid en avgörande faktor. Medan en eld fortfarande är liten är också intensiteten lägre så att den lättare går att bekämpa. Var och en som upptäcker skogsbrand är skyldig att ingripa. Brandkår (kommunens räddningstjänst) ska larmas och, om det är möjligt, skogsägare eller skogsförvaltning. Det är viktigt att brandens storlek och belägenhet identifieras snabbt och precist, samt att utryckningen är snabb. Kan elden inte nedkämpas direkt vid upptäckten eller brandkårens framkomst, krävs snabb planering för släckningen och rekognosering av vägar för insatsen. En snabb första insats kan spara stora kostnader.
Vid bekämpning av skogsbrand söker man i första hand förhindra att elden sprider sig genom att se ut en begränsningslinje, helst en skogsbilväg, på lämplig plats i terrängen där förutsättningar finns att stoppa elden. Våtmarker, lövskog, utförslutningar och liknande kan också väljas som begränsningslinje. Där skall elden stoppas genom att rensa upp (inte gärna hugga upp) en brandgata. På minst några meters bredd rensas då brännbar vegetation hastigt bort (framför allt moss- och lavtäcket). Brandgatan bör göras så rak som möjligt och i någon vinkel mot brandfronten så att denna inte når hela gatan på en gång. Brandgatan kan förbättras genom en kontrollerad skyddsavbränning på samma sätt som vid hyggesbränning. Skyddsavbränningen skall vara släckt innan skogsbranden kommer fram. Man löper annars risken att intensiteten blir så stor när bränderna förenas att de kastar ut brinnande material. Skyddsavbränning används endast när man behöver extra breda brandgator och kräver kunnig personal, tändutrustning och släckutrustning.
Vid släckningen är en viktig fråga om vatten finns nära branden eller om ”torra metoder” till en början måste gälla. Om släckutrustning och vatten inte omgående kan utnyttjas, får arbetet påbörjas med hjälp av enkla ruskor. I första hand kan man utnyttja toppen av tätvuxna smågranar som kvistats med c:a 3 m långt skaft (bäst är stålborstar). Elden sopas tillbaka – inte slås med ruskorna. Insatserna koncentreras på eldfronten – överbrända områden lämnas att självslockna.
Eftersläckning av skogsbrand kan ta flera dagar eller veckor. Man skall då ge akt på rökar, som avslöjar envisa glödbränder. Glöd i myrstackar, halvruttna lågor och dikad torvmark kan vara särskilt seglivade. En glöd kan blossa upp efter några dagar och nytända brandfält och skog.
Ansvar vid skogsbrand åvilar räddningsledaren så länge släckningsarbete pågår. Det är räddningsledaren som avgör när räddningsstyrkan skall avsluta sitt arbete. Ägaren till den drabbade skogen svarar för åtgärderna efter räddningsinsatsen.
Skogsencyklopedin