oberoende organisation med uppgift att till gagn för samhället bearbeta aktuella och långsiktiga frågor inom de gröna näringarna samt initiera och stödja framtagning av ny kunskap, informera och medverka till att beslut inom intresseområdet fattas på saklig grund. Akademien bildades ursprungligen av Karl XIV Johan år 1811 (då ännu kronprins) under namnet Kongl. Svenska Landtbruks-Academien. Den första sammankomsten hölls 28 januari 1813, vilken dag sedan dess firas som akademiens högtidsdag. Skogsfrågornas ökade betydelse ledde 1956 till en omorganisation och namnbyte till dagens.
Verksamheten drivs inom nämnder, kommittéer och arbetsgrupper genom sammankomster, konferenser, seminarier och rundabordsamtal. KSLA består av tre avdelningar: skogsavdelningen, jordbruksavdelningen och allmänna avdelningen. Varje avdelning består av 70 arbetande svenska ledamöter under 65 år och 25 utländska under 70 år. När en ledamot blir 65 år lämnar hon/han ett rum att nybesättas. Ledamotskapet är dock livslångt.
KSLA styrs av kollegiet under ledning av preses. Det dagliga arbetet leds av akademisekreteraren tillika VD. Antalet ledamöter är knappt 600 och den anställda persomnalen c:a 15 personer. Årligen utdelas pris och belöningar till förtjänta personer samt forskningsanslag och resestipendier. Verksamheten finansieras genoom avkastningen från 40-talet donationer i stiftelseform. Akademiens tidskrift (KSLAT) och nyhetsbrevet ”Nytt & Noterat” speglar verksamheten, hemsidan heter www.ksla.se. KSLA:s ”Enhet för de areella näringarnas historia” (ANH) håller arkiv och ett omfattande forskningsbibliotek med agrar- och skogshistorisk litteratur och publicerar ”Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden, SOLMED”. I samarbete med övriga nordiska länder utges de vetenskapliga tidskrifterna Acta Agriculturae Scandinavica och Scandinavian Journal of Forest Research.
Skogsencyklopedin