(Heteroptera) underordning av halvvingar som omfattar globalt 32 500 arter, varav 593 i Sverige. De har läderartade inre delar av framvingarna och har stickande eller sugande mundelar formade som en sugsnabel (rostrum). Skinnbaggar bär normalt två par vingar, men de parasitiska arterna, t.ex. vägglöss, saknar vingar. Deras storlek varierar mellan 0,8 mm (dvärgskinnbaggar) och 100 mm (vissa vattenskinnbaggar). Många arter är växtätare, andra är predatorer på insekter och några, t.ex. vägglöss, är blodsugare på ryggradsdjur. Skinnbaggarna avger illaluktande sekret från stinkkörtlar hos både de fullbildade insekterna och hos larverna. Sekretets funktion är främst ett försvar mot predatorer, framför allt insekter. Effekten är starkt avskräckande, förlamande eller dödlig, men genom att det även innehåller feromoner har det också betydelse för sammanhållningen av många individer, för varning och för att locka till parning. Utvecklingen sker genom ofullständig förvandling med fem larvstadier. Typiskt är att både imago och larv lever i samma miljöer. Flera arter är skadegörare på kulturväxter och kan sprida sjukdomar. Skinnbaggar som är predatorer på växtskadeinsekter används i viss utsträckning för biologisk kontroll av skadeinsekter. Se även insekter.
Skogsencyklopedin