zon i markprofil som hårdnat p.g.a. utfällningar av t.ex. järn- och manganföreningar eller humus. Bildningen är särskilt vanlig i marker dit järn- och humushaltigt vatten strömmar in från omgivningen. Autokton skenhälla bildas genom nedsilande regnvatten. Allokton skenhälla bildas genom sidotillförsel av vatten från t.ex. en torvmark. Skenhälla förekommer i anrikningshorisonten i järnpodsol eller järnhumuspodsol. Skenhällan har en grynig eller skivig struktur med roströd färg. Skenhällan kan bli besvärlig för skogsproduktionen genom att växtrötterna inte förmår tränga ned på djupet, vilket kan vara fallet inom sandstens- och porfyrområdena i nordvästra Dalarna och närliggande områden i Härjedalen. Skenhälla i podsoljordmån kallas även ortsten och är ett hårt, cementartat skikt i B-horisonten.
Skogsencyklopedin