benämning på alla gallringsformer som innebär ett aktivt urval av stammar utifrån det enskilda trädets egenskaper. Två vitt principer kan särskiljas, å ena sidan ett negativt urval där dåliga träd tas ut, och å andra sidan ett positivt urval där bra träd gynnas genom att konkurrenter tas ut.
Passiv gallring innebär att enbart de träd gallras ut som är på väg att duka under. Denna metod är att likna vid självgallring då beståndet utvecklas på egen hand. Metoden förekommer ytterst sällan i modernt skogsbruk.
Genetisk gallring innebär att man försöker ta bort individer med en förmodat olämplig genetisk egenskap för att förbättra den genetiska kvaliteten i en brukspopulation. Metoden tillämpas i fröplantager, mera sällan i skogsbruk. Urval av blivande fröträd kan sägas vara en form av genetisk gallring.
Krongallring innebär att uttaget huvudsakligen sker i de övre kronskikten och gallringskvoten ligger runt 1,0. Medeldiameter och medelhöjd brukar endast påverkas marginellt.
Likformig gallring innebär att uttaget är procentuellt ungefär detsamma i alla diameterklasser. Uttagets medeldiameter blir därmed ungefär lika med beståndets medeldiameter och gallringskvoten ligger runt 1,0.
Låggallring är den vanligaste gallringsformen och innebär uttag företrädesvis i de lägre trädklasserna, dvs. gallring underifrån. Gallringskvoten är lägre än 1,0, ofta mellan 0,5 och 0,9. Med ökad gallringsstyrka berörs även medhärskande träd i ökande grad. Medeldiameter och medelhöjd ökar i beståndet efter låggallring.
Höggallring innebär att i första hand förväxande och härskande träd avverkas och gallringskvoten är större än 1,0, ofta mellan 1,1 och 1,3. Medeldiametern sjunker efter höggallring. Höggallring kan användas när stort gallringsnetto är viktigt, oftast vid första gallringen.
Kvalitetsinriktad gallring syftar till att främja träd med god virkeskvalitet, eller bedömd potential att erhålla hög virkeskvalitet, utan större hänsyn till trädens tillväxtpotential. Det kan t.ex. handla om att främja kvistkvalitet och kvistrensning ovanför rotstocken, rakhet eller hög veddensitet och virkeshållfasthet. Eftersom veddensitet och rotstockens kvistkvalitet grundläggs innan gallring, dvs. i föryngrings- och röjningsåtgärderna, bör kvalitetsinriktad gallring bara prioriteras i bestånd som (konsekvent) vårdas mot ett kvalitetsmål. Kvalitetsinriktad gallring utförs som fri gallring, vanligen med lägre gallringsstyrka och tätare gallringsintervall än normalt. Mot slutet av omloppstiden, då inga ytterligare gallringar kan påverka kvaliteten, går det att öka trädens tillväxttakt genom att ställa slutavverkningsförband eller gödsla.
Produktionsinriktad gallring syftar till att främja volymproduktion utan större hänsyn till kvalitetsegenskaper genom att gynna grova träd med bedömd god potential till hög volymproduktion. Ingreppen sker ofta som fri gallring, hela tiden som mycket kraftiga låggallringar. Gallringsmodellen bygger på hög gallringsstyrka och långa gallringsintervall och man strävar efter högt gallringsuttag vid varje ingrepp. Detta främjar de kvarvarande trädens tillväxt eftersom de får stort utrymme lång tid efter ingreppet. Produktionsinriktningen handlar egentligen inte om att maximera volymproduktionen, utan mer om att producera volym till låg kostnad.
Naturvårdsinriktad gallring inriktas på att bibehålla, gynna eller skapa miljöer som bedöms som värdefulla för naturvård. Eftersom naturvård är beroende av förutsättningarna och behoven varierar kraftigt, varierar också utförandet av naturvårdsinriktade gallringar. Det kan vara gynnande av enskilda trädslag lika väl som försök att skapa blandskogar, tillåta träd att bli gamla, eller spara befintliga sådana, spara underväxt, bärande träd, döda träd, högstubbar, boträd och vindfällen. Jfr schematisk gallring.
Skogsencyklopedin