sänka

(1) lågt liggande område på Jorden, på sidorna omgivet av högre partier och saknar därför avlopp. Jfr depression.
– (2) process som för bort massa eller energi ur atmosfären eller någon annan reservoar antingen vid ett tillfälle eller kontinuerligt. Exempelvis är lösning i havsvatten en sänka för atmosfärens koldioxid liksom ökning av biomassan på land. En sänka för kol betyder att koldioxiden i atmosfären minskar och att kolförrådet i källan ökar. Motsats: källa. Jfr kolsänka.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler