energiskogsodling av Salixarter av olika slag framför allt korgpil, vattenpil och knäckepil. Även andra arter, introducerade från utlandet används framför allt i förädlingsarbetet. Salixodling kan i väl etablerade bestånd producera uppemot 10–12 ton TS (torrsubstans) i medeltal per ha och år.
Fyra till fem år efter plantering med sticklingar är beståndet c:a 6 meter högt och kan skördas för första gången. Skörden sker alltid på vintern. Efter skörd skjuter nya skott från skördade stubbar och fyra år senare är beståndet 6–7 meter högt och kan skördas igen. Salixbestånden beräknas kunna ge minst sex skördar, vilket normalt innebär 24 års odling. Därefter är det lämpligt att byta odlingsmaterial eller kanske övergå till annan odling.
Uppbrytning av salixstubbarna är enkel genom att huvuddelen av rotsystemet är grunt. Däremot får man räkna med att dräneringsledningar delvis kan sättas igen av finrötter.
Plantering, skötsel och skörd av odlingarna sker med modern teknik i väl utarbetade system, vilket gör odlingen ekonomiskt intressant i områden där avsättning för bränsleflis finns.
Salixbränsle betraktas som komplement till skogsbränsle i de regioner odlingen sker. Salixodling anses positiv ur miljösynpunkt dels för att odling och förbränning är koldioxidneutral, dels för att risken för näringsläckage minimeras jämfört med ettåriga jordbruksgrödor. Dessutom är salixplantorna lämpliga som vegetationsfilter där samhällets restprodukter (lakvatten, avloppsvatten, slam) används som gödselmedel.
Ur landskapssynpunkt bör Salix inte planteras alltför nära vägskäl. Likaså bör man ta hänsyn till närliggande bebyggelse. Salixodlingar på öppna fält berikar landskapet och blir effektiva remisser för fåglar och vilt.
Veden håller vid skörd c:a 50 % fukthalt. Färdig flis kan endast lagras under kortare perioder p.g.a. risken för sporbildning (mögel), energiförluster och risken för självantändning. Hela skott kan lagras i välta. Om skotten lagras i välta över en sommar sjunker fukthalten till 20–30 %. För att hindra återfuktning under nästkommande höst kan vältan täckas med en enkel papp som sedan får följa med in i flistuggen.
Transport av salixved i form av flis eller hela skott sker med konventionella flis- eller träddelsekipage. Containersystem med lastväxling är det vanligaste för flishantering. Transporter är kostnadskrävande varför odlingar inte bör ligga längre bort från en förbrukare än c:a 5 mil. Se även energiskog.
Skogsencyklopedin