sågverksindustri

Bild för admin Written by admin On the
skogsindustri där sågade och hyvlade varor tillverkas för bygg-, snickeri- och möbelindustrin. Bland produkterna finns plank och brädor, byggprodukter och andra ämnen. Sågverksindustrin var den industrigren som svarade för inledningen av Sveriges strukturomvandling från en agrar ekonomi till ett industriland. Västeuropas industrialisering skapade under 1800-talet stigande efterfrågan på sågade varor, framför allt i Storbritannien och nordiska trävaror rönte snabbt framgångar på den brittiska marknaden. Efterfrågan ökade alltmer och de vattendrivna inlandssågarna byttes ut mot ångdrivna, vilket gjorde det möjligt att etablera sågverk även på andra ställen än vid inlandets vattenfall. De s.k. kustsågarna började blomstra. Flottlederna för timmer byggdes ut och gjorde nya skogsområden tillgängliga. Nybildade sågverksbolag under James Dickson d.ä., Carl Kempe, Friedrich Bünsow och andra köpte avverkningsrätter av skogsägare, men övergick under slutet av 1800-talet till att köpa själva skogsmarken. utvecklingen har sedan gått åt andra hållet och d flesta sågverken har sedan flera decennier inte någon egen skog, utan är s.k. köpsågverk. En pågående strukturomvandling medför att råvaran från inhemska skogar (som ännu utgör 95 %) får konkurrens från importerade timmervolymer och importen av sågtimmer är nu mer regel än undantag i råvaruförsörjningen.
Beroendet av närheten till råvaran gjorde att sågverken kom att lokaliseras till landsbygden och tillsammans med skogsbruket kom de att utgöra landsbygdens kanske viktigaste näringsgren i de svenska skogslandskapen. Arbetet var dock säsongbundet, och under säsongen krävdes betydligt fler arbetare än vad som kunde uppmanas av den bofasta befolkningen, varför även vandringsarbetare från andra delar av Sverige – särskilt från Värmland, men också från Finland och Norge – tillfälligt kom till sågverken. Mot slutet av 1800-talet sysselsattes på detta sätt bortåt 40 000 människor årligen av sågverksindustrin, de stora skarorna av skogsarbetare och flottare oräknade. De kanske var tio gånger fler. Sedan mitten av 1960-talet har arbetskraften nästan helt bestått av fast anställda. Sågverksindustrin sysselsatte 2004 drygt 9 500 personer.
Arbetsmiljön vid sågverken skapade problem och den första större arbetskonflikten i Sverige utbröt bland sågverksarbetarna i Sundsvall 1879 (Sundsvallsstrejken) och kom att bli en av anledningarna till att fackföreningar, nykterhetsföreningar och frikyrkor började bildas. Detta hindrade dock inte expansionen och de svenska sågverkens produktion femfaldigades från 1850 till 1870 och fortsatte även därefter i rask takt.
Trävarorna svarade vid sekelskiftet 1900 för 40 % av svensk export och produktionen uppgick 1897 till drygt 5,5 miljoner m3. Men sågverkens roll som exportledande började övertas av pappersmasse- och pappersindustrierna och exporten sjönk. Mot slutet av 1920-talet hade dock världshandeln med sågade varor ökat utrymmet för svenska varor och produktionen var åter uppe i 6 miljoner m3 och antalet anställda c:a 40 000. Efter andra världskriget började byggnadsmaterial av annat än trä användas men expansionen fortsatte trots detta. Nu ökade de sydliga sågverkens andel av produktionen som kulminerade tillfälligt med 14 miljoner m3 1974 för att sedan minska och återigen öka. 2008 uppgick produktionen till drygt 17 miljoner m3.
Sågverksindustrin består nu av c:a 2 500 sågverk, men 95 % av produktionen kom från blott 170 av dem. Sågverk med en produktion av flera hundratusen kubikmeter växer nu upp, såväl i Sverige som på andra platser vid Östersjökusterna. Exporten av sågade varor uppgick 2008 till c:a 12 miljoner m3, huvudsakligen till EU-länder. Se även sågverk.
Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.