(Neodiprion sertifer) tallstekel som finns i hela landet. Massangrepp på tall är vanligast i södra och mellersta Sverige. Efter parningen sågar honan hål i kanten av årsbarren där äggen läggs. Detta sker i september–oktober beroende på väderlek. Larverna kläcks maj–juni, alla inom någon vecka. Larverna äter av de äldre barren medan årsbarren lämnas. Typiskt för både röda och vanliga tallstekeln är att larverna lever i kolonier till skillnad från t.ex. lilla tallstekeln. Röda tallstekeln angriper tall från 2 m höjd och uppåt. Även contorta angrips gärna. Tallskog på torra såväl som fuktiga marker är mest utsatta. Härjningar kan sträcka sig över stora områden och gynnas av föregående varma somrar. Bestånden kan under 2–3 år utsättas för kalätning. Men eftersom de nya årsbarren lämnas, klarar sig som regel trädet – dock inte utan tillväxtförluster. Parasiter och framför allt ett virus som angriper larvernas tarm, bidrar ofta till härjningarnas sammanbrott efter några år. Eftersom träden överlever angreppen brukar inga åtgärder sättas in mot den röda tallstekeln trots den dramatiska skadebilden.
Skogsencyklopedin