(SFS 1971:437, 1985:919 samt SKSFS 1982:2) lag som fastställer och preciserar samernas uråldriga rätt att bedriva rennäring inom de traditionella renbeteslanden. Rätt till renskötsel har den av samisk börd vars far, farfar eller morfar drivit renskötsel. Länsstyrelsen kan medge även annan av samiskt ursprung denna rätt (§ 1). Lagen fastställer var renskötsel får bedrivas under olika delar av året. Renbetesland är mark, som av ålder utnyttjats som renbete (§ 3). Lagen anger också vem som kan vara medlem i sameby (§ 11–13) samt hur byns rättigheter får utövas. Det gäller var och hur renskötare har rätt till virke inom renbeteslandet för bränsle och egna byggnader, rätt att i nödsituation fälla lavbevuxna träd till renarna, om möjligt torra och oväxtliga och efter anvisning av markägaren, rätt till jakt och fiske, samt villkoren för samernas rätt att upplåta sin jakt- och fiskerätt till annan. Lagen ger renskötare rätt att skjuta hund som ofredar hans renar. Skogsbruket skall samråda med sameby om planerade slutavverkningar 3–5 år framåt med åtföljande skogsvårdsåtgärder, bl.a. för att säkerställa att sammanhängande betesmarker skall finnas. Det krävs också samplanering i områdena med god tillgång på hänglav. Både bränning och hyggesplöjning skall begränsas inom flyttleder för renen, obehandlade korridorer skall lämnas. Även planering av skogsbilvägar skall ske i samråd med berörda samebyar.
Skogsencyklopedin