(Trypodendron lineatum) skalbagge som är allmän i barrskogar över hela landet och lever i både tall och gran. Den uppträder bara på döda träd, på liggande virke eller i stubbar. Randiga vedborren kräver hög fuktighet i veden och föredrar därför ved som befinner sig på skuggiga platser. Den börjar ofta svärma redan i slutet av april och kan sedan fortsätta svärma ända in i juni. Honorna borrar sig genom barken rakt in i veden några centimeter. Angreppen sker företrädesvis på träd med jäsande bast. Ingångshålet är blott 1 mm i diameter. Modergången delar sig i två grenar, som följer årsringarna. Angripet virke känns igen på det vita borrmjölet som hanen kastat ut ur ingångshålet. Larvgångarna är korta och anläggs från modergången växelvis uppåt och nedåt. Larverna lever av svampmycel som honan odlar i gångarna. Angreppen är mycket typiska. På granvirke kan möjligen förväxling ske med den bredhalsade varvsflugan, vars larver också stöter ut gulvitt gnagmjöl. Larvgångarna hos varvsflugan är dock normalt grövre än modergångarna hos den randiga vedborren.
Skadorna är allvarliga då virket inte längre kan klassas som sågtimmer och den randiga vedborren räknas till en av våra allvarligaste tekniska skadegörare på sågtimmer av barrträd. Lokalt kan förlusterna för sågverken vissa år uppgå till stora belopp. Skadorna undviks enklast genom att obarkat barrträdsvirke transporteras ut ur skogen innan svärmningen börjar.
Skogsencyklopedin