term vanligen använd om population av individer av samma art förekommande inom eller härstammande från ett visst geografiskt område. (Egentlig betydelse är ”fröavkomma från ett enskilt moderträd”.) Proveniens anger antingen det område som ett trädbestånd växer i eller det område som ett plantmaterial kommer ifrån då det flyttas (se förflyttning) och likställs ofta i dagligt tal med härkomst. I båda fallen definieras inte området på något enhetligt vis, utan avser en mer eller mindre väl avgränsad region. Proveniensen får namn efter regionens geografiska namn eller en ort i regionen. Proveniens anger inte alltid varifrån ett plantmaterial från början härstammar, dvs. dess ursprung.
Genom att flytta ett trädslag från en viss klimatzon (breddgrad och höjdläge) till en annan, kan man få ett bestånd som är bättre anpassat till de förhållanden som råder på odlingslokalen. Exempel på detta är ökad frosthärdighet och längre växtperiod. I norra Sverige kan tall bara flyttas åt syd och lägre höjd, medan gran och björk klarar någon breddgrads nord- eller sydförflyttning. I södra Sverige klarar björk, tall och gran ett par breddgraders förflyttning. Felaktiga proveniensval leder till kraftiga skador eller sämre tillväxt.
Skogsstyrelsen anvisar i skogsvårdslagen och Skogsstyrelsens författningssamling tillåtna förflyttningsintervall. De skogliga proveniensförsöken har haft stor praktisk betydelse för svenskt skogsbruk. Resultaten från dem har lett till utformning av rekommendationer om vilka provenienser som lämpar sig bäst för skogsodling i olika delar av landet. Se även proveniensforskning.
Skogsencyklopedin