mjöllik och gul, vit, brun eller blå massa som hos fröväxterna (fanerogamerna) bildas genom delning av de s.k. pollenmodercellerna. Hos de gömfröiga växterna (angiospermerna) sker detta i ståndarknapparnas pollensäckar i blommorna. Hos de nakenfröiga växterna (gymnospermerna) sker det i sporangierna på mikrosporofyllen, som sitter i hankottarna. Fyra mikrosporer med enkel kromosomuppsättning bildas vid delningen. Mikrosporernas kärnor genomgår sedan ytterligare delningar, och det utvecklas en vegetativ kärna och två spermakärnor i det mogna pollenkornet. Pollen är bärare av arvsanlag från faderplantan. De mikroskopiskt små pollenkornen har för varje art, släkte eller familj karakteristisk form och struktur. Tallar, granar och vissa andra barrträdssläkten har pollenkorn med luftsäckar. Hos arter med vindpollination såsom gräs, barrträd och björk blir de frigjorda mängderna pollen enorma, man räknar med att bara granen frigör omkring 70 000 ton pollen varje år. Pollen bör inte benämnas frömjöl, som endast avser pollen från fanerogamer.
Skogsencyklopedin