skivmaterial som består av flera ihoplimmade lager av trä (jfr faner.) Kryssfanér (fanerplywood) är den vanligaste typen och är sammansatt av varierande antal lager (3–21 st) av 0,7–c:a 5 mm tjocka träfanér som svarvats ur timmer. De angränsande lagrens fiberriktningar är korslagda, vilket utjämnar materialets olika egenskaper i skilda riktningar beträffande hållfasthet och fuktrörelser. Ytfaneret är ofta näst intill kvistfritt i snickeriplywood, medan det i andra typer kan ha sämre kvalitet. Mellanlagren håller låg kvalitet. Lamellträ, som har ett inre lager av trästavar mellan ytlager av faner, hör till typen träkärneplywood. Kompositplywood kan ha innerlager av annat material än träbaserat, t.ex. cellplast.
Plywoodens användningsområde bestäms av träråvaran och valet av limtyp (vanligen karbamid- eller fenollim). Det finns bl.a. byggplywood för allmänna byggändamål, formplywood till betonggjutformar, snickeriplywood till möbler och inredning, emballageplywood till förpackningar, marinplywood för båtbyggnad samt dekorplywood, som används som ett tunt ytskikt på bl.a. möbler. För den senare är det utseendet på ytfaneren som är viktigast. Råfanérens kvalitetssortering beror på förekomsten av t.ex. kvistar och sprickor.
Färdiga skivor indelas efter ytjämnhet, ytbehandling, hållfasthet, väder- och vattenbeständighet m.m. Genom att blanda kemiska tillsatser i limmet eller genom impregnering kan man uppnå speciell beständighet mot röta.
Skogsencyklopedin