huvudrot hos många två- och fleråriga örter. Den är uppsvälld, näringsupplagrande och kan tjänstgöra som överlevnadsorgan (vinter, torrtid) hos t.ex. kardborrar, skräppor och många flockblomstriga växter. Hos vissa kulturväxter, t.ex. morot, pepparrot och rättika, är det just pålroten som skördas. Pålrötter är ofta grova och har varierande förgrening. De är även vanliga hos barrträd (tall) och dikotyledoner.
Skogsencyklopedin