övrehöjdsbonitering

bonitering enligt Skogshögskolans boniteringssystem med hjälp av höjdutvecklingskurvor. Metoden bygger på att man genom beståndets övre höjd, brösthöjdsålder och geografisk region kan skatta ståndortens bonitet. Till detta behövs höjdmätare, relaskop, tillväxtborr (för kontroll av slutenhet) samt höjdutvecklingskurvor.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler