Skogsencyklopedin

omloppstid

produktionstid för en trädgeneration från sådd, naturlig föryngring eller plantering till slutavverkning. Omloppstiden kan delas upp i kalmarks- eller föryngringstid och utvecklings- eller växttid. Förekomsten av groddplantor utgör gränsen dem emellan. Om man planterar direkt efter slutavverkning med fleråriga plantor blir föryngringstiden negativ och den totala omloppstiden blir kortare än utvecklingstiden. Med optimal omloppstid menas en omloppstid i ett bestånd för det skogsbruksalternativ som maximerar markvärdet under givna begränsningar. Den styrs i hög grad av storleken på kalkylräntan som används vid beräkningarna. Optimal omloppstid (som bidrar till högsta kapitalvärde) varierar på följande sätt: Hög kalkylränta ger kort omloppstid. Sjunker räntan ökar den optimala omloppstiden. Hög föryngringskostnad ger lång omloppstid, oavsett ränta. Sjunker föryngringskostnaden minskar omloppstiden. Hög bonitet ger kort omloppstid, oberoende av räntan. Optimal omloppstid ökar med sjunkande bonitet. Omloppstiden varierar beroende på breddgrad mellan c:a 60 år för gran på bättre marker i södra Sverige till 120–140 år för ädellövskog och för tall på svaga ståndorter i norra Sverige. Se även markvärde, slutavverkningskalkyl, Faustmanns formel. Jfr utvecklingstid.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb