Skogsencyklopedin

norrländsk tallkräfta, tallkräfta

(Lachnellula pini) parasitisk sporsäcksvamp som angriper stam och grenar av tallplantor, i första hand på hedmarker och höjdlägen i Norrland ned till Dalarna och Gästrikland. Contortatall angrips i regel inte. Svampen infekterar i skadad bark ofta vid stambasen men även högre upp på stammen, Den utvecklar ett kräftsår och dödar den levande barken. När infektionen efter några år når runt stammen dör trädet. Svampen utvecklar bruna, håriga, skålformiga och skaftade fruktkroppar, upp till 5 mm i diameter, med ett vid fuktig väderlek väl synligt orangerött fruktskikt. Vid torrt väder är fruktkroppen sammanvikt och svår att upptäcka utan lupp. Svampen utvecklas under trädets vintervila då trädet inte kan aktivera sitt försvar. Äldre träd får stora kådindränkta sår som tecken på att det bekämpar tallkräftan. Skadorna är annars vanligast på småtallar på de norrländska tallhedarna och uppkommer ofta tillsammans med snöskytte och knopp- och grentorka. Angreppen blir svårast där svårt klimat, tryck av skarsnö, tramp av ren etc. sätter ned tallplantornas vitalitet, så att de blir mottagliga för angrepp. Har plantorna nått över en meters höjd brukar de vinna kampen mot tallkräftan.
Två saprofytiskt levande arter liknar norrländsk tallkräfta. Lachnellula suecica är mycket lik norrländsk tallkräfta med orangerött fruktskikt i fuktigt tillstånd men utsidan på fruktkroppen är vit. Lachnellula flavovirens liknar exakt norrländsk tallkräfta, men förekommer endast på grenar och barr och orsakar inte stamskador. Se även kräfta.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb