den vita, sega ytterbarken hos björk. Näver är en jämförelsevis tunn, genom periodiskt fortgående aktivitet i korkkambiet uppbyggd, mångskiktad bark med luftrum, som genom ljusbrytningsföreteelser och förekomst av betulinkristaller ger den vita färgen. De horisontella strimmorna i nävern är områden med luckrare celler, s.k. lenticeller. Dessa möjliggör gasutbyte med luften och därmed stammens andning. Näver kan tas loss från björkstammar under savtid utan att trädet dör. Fornfynd visar att det har haft en mångsidig användning, bl.a. till golvtäckning och isolering av träkonstruktioner. Döda har lindats in i eller täckts av näver före begravningen. Störst användning i nyare tid har näver haft som taktäckningsmaterial och har då hållits på plats av träslanor eller torv. Näver kunde även ersätta papper att skriva på. Näver som var skuret i långa remsor kunde användas till rep, vilka flöt på vattnet och inte ruttnade. Numera används näver mest i slöjdsammanhang och som braständare.
Skogsencyklopedin