ärftlig förändring som inte kan hänföras till omkombination av gener. En mutation beror vanligen på felkopiering eller skador på arvsmassan. Om mutationen sker i en könscell förs förändringen vidare och kommer att återfinnas i avkommans samtliga celler. Spontana mutationer beror på till synes slumpmässigt felaktig nybildning av DNA under celldelningen, vilket inträffar vid i genomsnitt var tionde celldelning. Inducerade mutationer framkallas av yttre faktorer, såsom joniserande strålning och vissa kemikalier. Skador på DNA kan i vissa fall korrigeras av cellen själv. Genmutationer inträffar genom att en enskild gen skadas. Kromosommutationer eller kromosomrubbningar inträffar genom att avvikelser uppkommer i kromosomernas uppbyggnad eller i deras antal (se kromosomrubbning). Mutationer leder ofta till defekter som missgynnar individen. I enkel uppsättning är mutationerna sällan dödliga, men i dubbel uppsättning förekommer att s.k. letalanlag, dvs. dödsbringande anlag, utvecklas. Inte sällan leder mutationer till minskad fruktsamhet. I sällsynta fall har mutationen en gynnsam effekt. Något som genomgår mutation sägs mutera. Jfr mutagen, mutant.
Skogsencyklopedin