Skogsencyklopedin

mossa, bryofyt

kryptogamer i växtklasserna levermossor, nålfruktmossor och bladmossor med tillsammans några tiotusental arter varav drygt 1000 är kända i Sverige. I utvecklingshänseende betraktas mossorna befinna sig mellan grönalger och ormbunksväxter. De flesta mossor är landlevande, även om många växer i sötvatten. De karakteriseras bl.a. av att de är gröna och har ringa storlek i vertikalled, detta då de saknar effektivt inre transportsystem. Vid tillväxten i skottspetsen dör motsvarande del i nedre delen, härigenom bibehåller sig mossmattan i tjocklek.
Mossplantan består antingen av en bål eller av en stam med blad.
Livscykeln börjar med att haploida sporer ger upphov till en förgrodd (protonema) varur sedan den gröna mossplantan (som därmed också är haploid) växer upp. Mossplantan utgör gametofytgenerationen och bildar hanorgan (anteridium) eller flaskformiga honorgan (arkegon). I anteridierna bildas talrika spermatozoider, som kan simma över och befrukta arkegonets äggcell. Befruktas äggcellen bildas en zygot som ger upphov till en diploid sporofytgeneration. Sporofyten sitter fast i den gröna plantan och står ofta rakt upp med fot, skaft och sporkapsel. I sporkapseln bildas genom reduktionsdelning nya haploida sporer, vilka sprids med vatten och vind. Förökning sker också vegetativt genom att t.ex. groddkorn, avfallande skott och sköra blad utvecklas till nya mossplantor.
Mossorna är viktiga i många ekosystem där de vanligen dominerar i bottenskiktet. Särskilt utpräglade mosstäcken återfinns på myrar (speciellt vitmossor), i många fjällmiljöer och i arktiska områden. En av mossornas viktiga och säregna egenskaper är att de snabbt kan suga upp och lagra stora vattenmängder under kraftiga regn och sedan släppa ifrån sig vattnet långsamt. Detta har mycket stor betydelse för vattenbalansen och för att motverka erosion i skogsklädda områden. Mossorna fungerar också som indikatorarter på markens näringsstatus. De tar lätt upp tungmetaller och andra föroreningar, varför mätningar av sådant innehåll i mossor ger väsentlig information om nedfall av bl.a. tungmetaller över stora områden.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb