(Saperda populnea) skalbagge i familjen långhorningar, som förekommer i nästan hela landet. Massuppträdanden har dock endast noterats i södra halvan av landet. Mindre aspvedbock håller sig helst till asp och andra poppelarter, mera sällan angrips Salix-arter. Angreppen riktas främst mot unga plantor eller stubbskott samt mot unga skott och kvistar högre upp hos äldre träd. Näringsgnaget sker på blad och ung bark. Honan gnager grunda, hästskoformade fåror i barken där äggen läggs. Larven utvecklas under två år i stammen på unga aspar där den först gnager under barken och mot slutet av sommaren in i veden med en uppåtgående gång. Som färdig skalbagge gnager den sig sedan ut genom ett runt flyghål. Den nykläckta skalbaggen äter på bladen. Värdträdet reagerar på larvgångarna med att utbilda kallusvävnad och galliknande (valnötsstora) bildningar som i gynnsamma fall kan kväva larven. Skadorna har ekonomisk betydelse i plantskolor och aspplanteringar då stammarna kan knäckas av den försvagning av stammen som gallbildningen utgör. Mindre hackspetten hackar ofta och gärna efter mindre aspvedbockens larver. Jfr större aspvedbock.
Skogsencyklopedin