naturvård, miljöskydd och hantering av kemiska produkter i syfte att värna den yttre miljön. Naturvårdsarbetet dominerade under första hälften av 1900-talet och fortsatte sedan att ha stor betydelse genom att en ny naturvårdslag trädde i kraft 1965 som vidgade inriktningen till att omfatta även bevarande av naturtyper och biologisk mångfald. Aktuella problem under 1960-talet var försurningen av sjöar och kvicksilverförgiftningen. År 1967 tillkom Statens naturvårdsverk och särskilda naturvårdssektioner på länsstyrelserna och det egentliga miljöskyddsarbetet kom i gång i Sverige. Successivt har sedan miljövårdsarbetet i ökande grad inriktats på förebyggande åtgärder, såsom att byta ut miljöskadliga råvaror och processer samt införande av slutna kretslopp. Restaureringsarbeten påbörjades som t.ex. kalkning av försurade sjöar. Under 1970- och 80-talen har miljövårdsarbetet fått alltmer internationella och globala dimensioner genom att man insåg att föroreningar i många fall spreds mycket långt och genom att växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet i stratosfären uppmärksammades. Flera internationella miljövårdsorgan bildades då såsom UNEP (FN:s miljöprogram) och EG:s förordningar och direktiv inom miljöområdet, vilka förekommer som referenser i Miljöbalken. Det internationella samarbetet tog sig också uttryck i konventioner av olika slag, se miljökonventioner.
Skogsencyklopedin