grundämne som är oumbärligt för organism och som erfordras i blott mycket ringa mängd. Till mikroelementen hör bor, järn (vilka dock behövs i större mängder än övriga), koppar, mangan, molybden, klor och zink. Därtill kommer i vissa fall brom, jod, kisel, kobolt, natrium, nickel, selen eller vanadin. Brist på mikronäringsämnen ger karakteristiska bristsymptom hos växterna (t.ex. missfärgning). Begreppssynonymerna används något olika så att mikronäringsämne vanligen avser växtriket, medan de båda andra helst avser människor och djur. Jfr makronäringsämne.
Skogsencyklopedin