process i framställningen av pappersmassa där rester av lignin avlägsnas ur kemisk pappersmassa varvid massans ljushet ökas. Blekning av mekanisk massa (från ljusa vedslag) innebär att ligninet inte avlägsnas, men att ljusheten ökas. Blekning av kemisk massa, då ligninet bryts ned och löses ut, leder till viss utbytesförlust. Man strävar efter att uppnå hög ljushet, låg förbrukning av kemikalier och vatten samt låg halt av miljöskadliga biprodukter – organiska klorföreningar – samtidigt som cellulosan i möjligaste mån skall bevaras intakt. Blekningen genomförs i flera steg. Tidigare var klor och hypoklorit vanliga. Under 50-talet tillkom klordioxid, under 80-talet syrgas under tryck och under 90-talet ozon samt peroxid. Om såväl den inledande kokningen som blekningen drivs långt kan en nästan ren cellulosa erhållas, s.k. dissolvingmassa. Utsläppen från blekerierna har minskat kraftigt främst beroende på att användningen av klorgas helt upphört i Sverige. Blekningen sker i ett blekeri, vilket består av ett antal tornreaktorer med tvättfilter mellan. Massan passerar i serie genom tornen.
Skogsencyklopedin