Skogsencyklopedin

markvatten

vatten i den omättade markzonen ovanför grundvattenytan. Markvattnet kan vara fritt (och därmed dränerbart) eller bundet. Till bundet vatten räknas kapillärvatten och adsorptionsvatten. En del av detta är inte tillgängligt för växterna eftersom det är för hårt bundet till markpartiklarna (gäller i synnerhet adsorptionsvatten). Grova jordarter släpper snabbt igenom det fria vattnet. Finkornigare jordar håller kvar det längre. Avdunstningens och växtrötternas minskning av vattenhalten i ytan skapar en tryckskillnad, vilken gör att vatten från underliggande lager trycks uppåt för att utjämna skillnaderna. Likaså står vatten runt en rot som konsumerar vatten i marken under tryck. Det föreligger alltså en ständig cirkulation av markvatten.
Tillgången på fritt markvatten beror på nederbörd, jordart, jordmån och topografi (sluttningens längd och lutning). Markvattnet innehåller joner och hydrofila, neutrala molekyler i kemisk lösning samt kolloider, dvs. sammanklumpningar av molekyler, och lösta organiska ämnen av olika slag. I markvattnet försiggår de flesta markprocesserna och tillståndet hos vattnet är avgörande för vegetationen.
Växternas behov av markvatten (och de däri lösta ämnena) behöver täckas av växttillgängligt vatten i rotzonen. Markens innehåll av växttillgängligt vatten beräknas som skillnaden mellan vattenhalterna vid fältkapaciteten respektive vissningsgränsen. Avdunstningen och växternas upptagning minskar vattenhalten och om inget vatten tillförs (genom nederbörd eller tillrinning) kan vissningsgränsen underskridas och växterna vissnar därför att det vatten som finns kvar i marken är för hårt bundet. Under torra förhållanden kommer detta att gå fortare i grova jordar än i finkorniga eftersom de senare har betydligt bättre förmåga att leda vatten från djupare eller intilliggande lager till växternas rötter. Rötter har å sin sida förmåga att söka sig ner efter fritt vatten, men stoppas där den mättade zonen tar vid. I fuktig mark kommer därför rotsystemen inte att bli särskilt djupa och de kan bli otillräckliga för att förse ett växande träd med såväl näring som stabilitet. Dränering ändrar dessa förhållanden. Se även mark, markavvattning, markfuktighet, markluft, pFvärde.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb