Skogsencyklopedin

markberedning

bearbetning av skogsmark i avsikt att åstadkomma en gynnsam grobädd för frön eller växtplats för plantor. Ett flertal viktiga tillväxtfaktorer i de planterade plantornas och frönas närhet kan påverkas genom markberedning. Dessutom kan markberedning reducera snytbaggens angrepp och underlätta planteringsarbetet på hyggen. Utförandet bör anpassas både till vilket föryngringsmaterial (planttyp, frö) och till vilka faktorer på lokalen som är mest begränsande för etablering. Vid föryngring från frö och när små planttyper används är markberedning en förutsättning för gott resultat. Även vid övrig plantering på hyggen förbättrar markberedning de första årens tillväxt och minskar dessutom ofta avgångarna. Genom att använda den lämpligaste planteringspunkten i en markberedd yta förbättras både överlevelse och tillväxt hos plantorna. Föryngringsåtgärder bör följa snarast efter markberedningen, senast säsongen efter, eftersom dess positiva effekter snabbt klingar av. Vid vårplantering är det lämpligast om markberedning görs hösten före. Vid höstplantering är det bäst med markberedning efter midsommar samma säsong. Om markberedningen gjorts som hög på på humus eller hög på omvänd torva kan det dock behövas en vinter innan plantering för att undvika luftfickor i de tilltänkta planteringspunkterna. Markberedning utförs antingen intermittent eller kontinuerligt.
Intermittent markberedning innebär att marken bearbetas i intervall, t.ex. genom fläckmarkberedning eller högläggning. Intermittent markberedning kan begränsa arealpåverkan och rekommenderas på erosionskänslig mark, i sluttningar eller där kontinuerlig markberedning skulle skada landskapsbilden eller medföra oacceptabel störning för rennäringen. Högläggare, grävskopor och fläckmarkberedare ger intermittent markberedning medan harvar, som normalt arbetar kontinuerligt, behöver lyftas regelbundet under körning för att markbereda intermittent.
Kontinuerlig markberedning innebär att marken bearbetas i sammanhängande stråk t.ex. genom harvning. Metoden är lämplig vid självföryngring eller då lättare dränering av marken önskas, men den innebär kraftigare markpåverkan än intermittent markberedning. Kontinuerlig markberedning kan göras genom hyggesplöjning, plöjning, schaktning, harvning och fräsning.
Radikal markberedning kallas de åtgärder som ger mycket kraftig markpåverkan, t.ex. schaktning och hyggesplöjning.
Manuell markberedning tillämpas på mycket ytblockig eller helt ofarbar mark. Även på mycket små hyggen och vid hjälpplantering är metoden att föredra, eftersom flyttkostnaden för markberedningsmaskiner blir hög utslagen på arealen. Manuell markberedning görs genom fläckupptagning och är mycket slitsamt. Metoden har fördelen att fläckarna kan placeras på de bästa platserna, t.ex. skyddade intill stubbar och stenar, och inte i fördjupningar. Motormanuella redskap som röjmotorsåg med markbearbetande tillsats eller planteringshacka används.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb