(1) fast jordyta som påverkas av atmosfären och levande organismer. Marktäckets mäktighet varierar alltifrån någon millimeter till tiotals meter. Definitionsmässigt uppstår företeelsen mark så snart en geologisk bildning börjar utsättas för påverkan genom de jordmånsbildande processerna. Med tiden utvecklas av detta en jordmån. Marken består oftast av minerogent material i blandning med organogent material samt vatten (som innehåller lösta ämnen), luft och markorganismer. Ett vertikalt tvärsnitt av marken kallas markprofil och beskriver markens bildning och utveckling. Marken utgör grunden för all skogsproduktion i både bokstavlig och bildlig bemärkelse. Ju mer vatten och näring som den väldränerade marken kan leverera, desto bättre blir trädens tillväxt – naturligtvis med begränsningar. Man skiljer på fastmark och torvmark. Ibland används begreppet våtmark, vilket då innefattar både våt fastmark och torvmark. När marken används påverkas den på olika sätt och därmed påverkas också förutsättningarna för såväl fauna som flora – inbegripet all skog. Det är därför nödvändigt att marken vårdas och att markens produktionsförmåga bibehålls så länge liv finns på jorden.
– (2) rättsligt begrepp som avser jord som inte är täckt av vatten.
Skogsencyklopedin