Skogsencyklopedin

lundalm

(Ulmus carpinifolia) relativt småbladig och inte så strävbladig alm från södra Europa, västra Asien och norra Afrika. Arten är emellertid spridd i hela Europa ända upp till Sverige. Den är ganska vanlig på näringsrik mark på Öland och Gotland och används inte sällan i alleer t.ex. på Sveavägen i Stockholm. Lundalmen skiljer sig från vanlig alm genom bladstorlek, bladskaft, kronform samt att nöten sitter nära vingens topp. Nöten är c:a 2 cm bred. Bladskivorna är ofta 6–8 cm långa, bredast vid mitten, på ovansidan kala, svagt håriga. De är otydligt dubbelsågade, med små vita hårtofsar i nervvinklarna på undersidan. Rotskott och kvistar har ofta grova korklister. Jfr almar, skogsalm.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb