skog med olika slag av lövträd, men där barrträd saknas eller förekommer i liten utsträckning. Definitionen från Riksskogstaxeringen säger att det ska vara mer än 7/10 lövträd och ingen art får ensam utgöra mer än 7/10 av grundytan. Dessutom ska det vara mindre än 5/10 ädla lövträd, annars räknas beståndet som ädellövskog. Lövblandskogar upptar endast en ringa areal av den svenska skogsmarken, men har ofta stor betydelse för den biologiska mångfalden genom att de ofta är skiktade, hyser både rikbarksträd och fattigbarksträd med möjligheter för många lavar, saprofyter och parasiter, träd med nötter, samt träd och buskar med rikt grenverk som ger skydd åt fåglar och andra djur. Ofta är skogstypen mindre intressant för virkesproduktion varför lövblandskogar stundom lämnas i fred och innehållet av död lövved är rikligare än vanligt. Se även lövrika naturskogar.
Skogsencyklopedin