företeelse då frigjorda eller uppslammade lerpartiklar transporteras från övre lager i en jordmånshorisont till den underliggande anrikningshorisonten. Lerigt material kommer alltså att anrikas på lägre nivåer i marken vilket förändrar kapillärkraften i marken. Lervandringen accelereras av sjunkvattnet och går fortare sedan marken utsatts för stark uttorkning. Väldränerade jordar och jordar som spricker upp under torrperioder är de där lervandring är särskilt vanlig. Se även under jordmånsbildning. Jfr luvisol.
Skogsencyklopedin