variant av järnpodsol. Markprofilen hos lavpodsol kännetecknas av ett löst, smuligt, till stor del av lavförna bildat mårtäcke av 1–2 cm mäktighet, ibland ännu tunnare och svårt att separera från Ao- och B-horisonterna. Det rostfärgade anrikningsskiktet är vanligen 20–30 cm, med ytterst obestämd gräns nedåt, vilket beror på att lavpodsolen oftast är utvecklad på sand eller grovmo och bara i undantagsfall på morän av sandig typ. Marken är därför alltid mycket torr.
Skogsencyklopedin