den högsta civila, statliga förvaltningsmyndigheten i varje län vilken lyder direkt under regeringen. Länsstyrelsens högste chef är landshövdingen, en ordning som gällt alltsedan länen inrättades under 1600-talet. Fr.o.m. 1971 års länsstyrelsereform är landshövdingen länsstyrelsens styrelseordförande. Landshövdingen utses av regeringen för sex år i taget. En av länsstyrelsens viktiga roller är att samordna den statliga länsförvaltningen och kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet. Länsstyrelsen skall vidare enligt instruktionen (SFS 1990:1510) svara för att de nationella målen på många områden får genomslag i länet, noga följa länets tillstånd och behov samt främja länets utveckling och befolkningens bästa, samt svara för den statliga förvaltningen om inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.
Bland de konkreta områden som berör skogsnäringen har länsstyrelsen tillsyn över regional utveckling, samhällsplanering, näringsliv, kommunikationer, utbildning, lantbruk, fiske, hälsoskydd, djurskydd, miljö- och kulturmiljövård, plan- och byggfrågor, naturresurser och räddningstjänst. Övriga skogliga myndighetsfrågor hanteras av Skogsstyrelsen. I fråga om dikning på mark som länsstyrelsen anger har den dock rätt att yttra sig och eventuellt meddela avslag.
Skogsencyklopedin